FAQ

Från Archlinux wiki
Hoppa till: navigering, sök


Förutom frågorna nedan, så kan du även finna sidorna Riktlinjer för Arch och Arch Linux hjälpsamma. Båda artiklarna innehåller mycket information om Arch Linux.


Innehåll

Allmäna frågor

Q) Vad är Arch Linux?

A) Från artikeln Arch Linux:

Arch Linux är en självständigt utvecklad i686/x86-64 gemeskapsdistribution, baserad på ett rullande släppschema riktad mot kompetenta GNU/Linux användare som erbjuder stora binära förråd med välutvecklad pakethantering, likaså ett ports-liknande paketeringssystem. Utvecklingen fokuserar på en balans mellan minimalism, elegans, korrekt kod och modernitet. Version 0.1 (Homer) släpptes den 11 Mars 2002.

Q) Varför skulle jag vilja använda Arch?

A) Om du, efter att ha läst Riktlinjer för Arch, önskar att omfamna en 'gör-det-själv' attityd och kräver, eller önskar, en enkel, elegant, väldigt konfigurerbar, "bleeding edge", generelt anpassad GNU/Linux distribution, så kanske du kommer gilla Arch.

Q) Varför skulle jag inte vilja använda Arch?

A) Du kanske inte vill använda Arch om

  • du efter att ha läst Riktlinjer för Arch, inte håller med om filosofin bakom Arch.
  • du inte har förmågan/tiden/önskan att använda en 'gör-det-själv' distribution.
  • du behöver stöd för en annan arkitektur än x86_64 eller i686.
  • du har en stark ståndpunkt att använda en distribution som enbart tillhandahåller fri mjukvara som den definieras av GNU.
  • du anser att operativsystemet skall konfigurera sig själv, gå att köra "out of the box" och att installationsmediet skall innehålla en komplett samling av mjukvara och förvald skrivbordsmiljö.
  • du inte vill ha en "bleeding edge" GNU/Linux distribution med rullande release schema.
  • du är nöjd med ditt nuvarande OS.
  • du vill ha ett OS som riktar sig till en annan användarbas.

Q) Vilken distro är Arch baserad på?

A) Arch är självständigt utvecklad, byggdes från grunden och är inte baserad på någon annan GNU/Linux distribution. Innan Arch skapades så använde och beundrade Judd Vinet Crux, vilket är en minimalistisk distribution skapad av Per Lidén. Urpsrungligen inspirerad av idéer gemensamma med CRUX, så skapades Arch från grunden, och pacman blev sedan kodad i C.

Q) Jag är en nybörjare på GNU/Linux, bör jag använda Arch?

A) Denna fråga har debaterats mycket. Arch riktar sig mot vana GNU/Linux användare, men många känner att Arch är en bra distribution att börja med. Om du är en nybörjare och vill använda Arch, var då beredd på att du måste vara villig att lära dig, och att Arch till stor del är en "gör-det-själv" distribution. Det är användaren som sätter ihop systemet och kontrollerar vad det skall bli. Innan du ställer några frågor, så måste du först på egen hand efterforska lösningar genom att söka på google, läsa wikin och även söka på forumet. Om du gör det så borde du klara dig fint. Tänk också på att många personer inte vill svara på samma grundläggande fråga om och om igen, så du utsätter dig själv för den miljön. Det finns en anledning till varför dessa resurser skapades/gjordes tillgängliga för dig i första hand. Många tusen frivilliga timmar har lagts ner på att sätta samman denna utmärkta information.


Rekommenderad läsning: Arch Linux Nybörjarguide.

Q) Arch kräver för mycket tid och ansträngning att installera och använda. Gemenskapen fortsätter också att säga RTFM (Read The Fucking Manual) till mig när jag ställer frågor?

A) Arch är designad åt och använd av en specifik användargrupp. Kanske Arch inte är rätt distribution för dig.

Q) Är Arch designad att användas som server, skrivbord- eller arbetsdator?

A) Arch är inte designad för någon specifik användning. Snarare är den designad för en specifik typ av användare. Arch riktar sig mot kompetenta användare som gillar dess "gör-det-själv" anda, och som vidare utnyttjar systemet för sina egna unika behov. Därför kan Arch i händerna på sina användare användas till i stort sett alla ändamål. Många använder Arch både till sin skrivbord- och till sina arbetsdator. Och självklart så körs även archlinux.org på Arch.

Q) Jag gillar verkligen Arch, förutom att utvecklarna måste implementera funktion X.

A) Innan du går vidare, har du läst riktlinjerna för Arch? Har du tillhandahållit en funktion/lösning? Överensstämmer den med Archs filosofi om minimalism och korrekt kod framför bekvämlighet? Involvera dig, bidra med kod/lösningar till gemenskapen. Om ditt bidrag tas emot väl utav gemenskapen och utveckligsteamet så kanske den accepteras. Archs gemenskap frodas genom bidrag och att användare delar med sig av kod och verktyg.

Q) När släpps en ny utgåva?

A) Utgåvor av Arch Linux är inget annat än ögonblocksbilder av /core förrådet, kombinerat med olika funktioner och modifikationer till installationsskriptet. Det rullande släppschemat håller varje Arch Linux system uppdaterat med den senaste mjukvaran genom ett enda kommando.

Av denna anledning så är utgåver inte särskilt viktiga i Arch, eftersom det rullande släppschemat gör att nya utgåvor blir utdaterade så fort ett paket har uppdaterats. Om du försöker få tag på senaste utgåvan av Arch Linux så behöver du inte göra en ominstallation, du kör helt enkelt kommandot pacman -Syu och ditt system blir identiskt med vad det skulle bli med en helt ny installation.

Av denna anledning så är nya utgåvor av Arch Linux inte speciellt fulla med nya och spännande funktioner. Nya och spännande funktioner släpps allt eftersom paket uppdateras och kan fås direkt via pacman -Syu.

Q) Är Arch en stabil distribution? Kommer den gå sönder ofta?

A) Det korta svaret är: I det stora hela är den så stabil som du gör den.

Du sätter själv ihop ditt Arch system ovanpå en enkel basinstallation, och du sköter själv systemets uppgraderingar. (Självklart så är ett stort, komplicerat system som inkorporerar stora mängder med paket mer troligt att råka ut för konfigurationsproblem på grund av ändringar uppströms, än ett smalare, mer enkelt system.). Arch riktar sig mot kapabla och förutseende användare. Generell UNIX-kompetens och goda systemunderhålls- och upgraderingsvanor spelar också en stor roll för systemets stabilitet. Kom även ihåg att Arch övervägande är utan programfixar, så de flesta applikationsproblemen kommer från uppströms.

Därför är användaren ytterst ansvarig för sitt egna system. Användaren bestämmer själv när denne vill uppgradera och lägger själv till nödvändiga ändringar vid behov. Om användaren vänder sig till gemenskapen för hjälp så sker detta ofta på ett lämpligt sätt. Skillnaden mellan Arch och andra distributioner i denna bemärkelse är att Arch verkligen är en 'gör-det-själv' distribution. Klagomål över att saker går sönder är missriktat och ej produktivt, eftersom ändringar uppströms inte är utvecklarna av Archs ansvar.

Q) Vad exakt är denna 'BSD-liknande' init-konstruktion som jag hört talas om

En del av arvet från BSD är den enkla init-konstruktion som den har inkorporerat. Huvudskillnaden mellan BSD init och sysV init är att Archs BSD-liknande init använder en enda rad i en enda fil, /etc/rc.conf, för att peka mot skript inuti en enda katalog, etc/rc.d/, för alla systemtjänster oavsett körnivå.

SysV init å andra sidan skulle använda ett system av flera kataloger (normalt 7 stycken), en för varje körnivå: /etc/rc.0,1,2,3,4,5,6. Varje katalog innehåller i sin tur ett omotiverat onödigt antal med symboliska länkar; en för varje tjänst. Varje symboliska länk pekar mot motsvarande skript i katalogen /etc/init.d/. SysV metoden är därför mer komplex, eftersom det som standard finns dussin av symboliska länkar under varje /etc/rc.0,1,2,3,4,5,6 katalog utöver alla skript i /etc/init.d/. För att hålla sig efter riktlinjen om enkelhet, så använder Arch det BSD-liknande init-systemet.

Q) Arch behöver mer publicitet (bl.a. reklam).

A) Arch får tillräckligt med publicitet som det är. Målet med Arch Linux är inte att bli stor, utan snarare att tillhandahålla en elegant, minimalistisk distribution med senaste mjukvaran, och som fokuserar på enkelhet och korrekt kod. Organisk och hållbar tillväxt sker naturligt bland användarbasen.

Q) Arch behöver mer utvecklare

A) Möjligtvis är det så. Känn dig välkommen att frivilligt erbjuda din tid! Besök forumet, IRC kanalerna, sändlistan och se vad som behöver göras. Att engagera sig i underforumet "Community Contributions" är ett bra sätt att starta.

Q) Varför är Arch så långsam? Program startar långsamt eller startar inte alls!

A) Kontrollera att ditt värdnamn (hostname) är korrekt satt i /etc/hosts (d.v.s att det stämmer överens med värdnamnet i /etc/rc.conf. Ta en titt på "Configure the System" i Nybörjarguiden). Om värdnamnen inte stämmer överens så kan applikationer starta väldigt långsamt.

Q) Varför är mitt internet så långsamt jämfört med andra operativsystem?

A) Är ditt nätverk konfigurerat korrekt? Har du dubbelkollat /etc/rc.conf, /etc/hosts och /etc/resolv.conf? Ta även en titt på "Configure the System" i Nybörjarguiden.

Q) Varför använder Arch all min RAM?

A) Oanvänd RAM är bortkastad RAM.

Många nya användare märker hur Linux kerneln hanterar minne annorlunda än vad de är vana vid. Eftersom det går snabbare att få tillgång till data i RAM än från disk, så lagrar kerneln tillfälligt nyligen använd data i minnet. Den cachade datan tas endast bort när systemet börjar få slut på oanvänt minne och ny data fortfarande måste laddas.

Den kanske vanligaste orsaken bakom förvirringen är kommandot free:

$ free -m
             total       used       free     shared    buffers     cached
Mem:          1009        741        267          0        104        359
-/+ buffers/cache:        278        731
Swap:         1537          0       1537

Det är viktigt att notera raden -/+ buffers/cache: - vilket representerar den mängd minne som används aktivt och mängden tillgängligt minne, snarare än oanvänt.

I ovanstående exempel så verkar en laptop med totalt 1G RAM använda 741M av minnet, med enbart ett fåtal inaktiva terminaler och en webbläsare öppet! Men när man tittar närmare på den nämnda raden så kan vi se att enbart 278M av minnet används aktivt och att 731M faktiskt är tillgängligt för ny data. Uppenbarligen så är 104M av det "använda" minnet enbart buffrad data och 359M innehåller cachad data, vilka båda kan rensas bort vid behov. Endast 267M av det totala minnet är helt fritt från någon lagrad data.

Resultatet av denna minneshantering blir bättre prestanda!

Läs även denna underbara artikel om ditt intresse har blivit väckt!

Q) Vart tog allt hårdiskutrymme vägen?

A) Svaret på din fråga beror på ditt system. Det finns en del bra program som kan hjälpa dig hitta ett svar.

Pakethantering

Q) Jag har hittat ett fel med paket X, vad skall jag göra?

A) Först så måste du ta reda på om det är ett fel som Arch teamet kan fixa. Ibland är så inte fallet (t.ex. att Firefox kraschar kan vara Mozilla teamets fel), ett sådant fel kallas ett "upstream error". Om det är Archs problem, så finns det ett antal åtgärder du kan ta till:

  1. Sök på forumet efter information. Se om någon annan har lagt märkte till problemet.
  2. Informera paketansvarige. Kör kommandot pacman -Qi för att försöka ta reda på vem det är.
  3. Posta bug rapport med detaljerad information på sidan http://bugs.archlinux.org.
  4. Om du vill, skriv då ett inlägg på forumet som beskriver problemet och att du redan har rapporterat det. Detta hjälper till att hindra andra från att rapportera samma problem.

Q) Kommer Arch ha en databas för pacman?

A) Möjligtvis, det pågår en diskussion om detta.
http://bbs.archlinux.org/viewtopic.php?id=11193
http://bbs.archlinux.org/viewtopic.php?id=10898
Se även http://bugs.archlinux.org/task/5328.

Q) Archs paket behöver en unik namngivningskonvention. .pkg.tar.gz och .pkg.tar.xz är både för långt och förvirrande

A) Detta har diskuterats på Archs sändlista. Vissa föreslog suffixet .pac. Som det är i dagsläget så planeras ingen ändring utav paketsuffixet. Som Tobias Kieslich, en utav Archs utvecklare la fram det: "A package is a gzipped [xz] tarball! And it can be opened, investigated and manipulated by any tar-capable application. Moreover, the mime-type is automatically detected correctly by most applications."

Q) Pacman behöver ett bibliotek så att andra applikationer enkelt kan få tillgång till paketinformation

A) Från version 3.0.0, så har pacman varit ett användargränssnitt till libalpm ("Arch Linux Package Management" biblioteket). Detta bibliotek ger möjlighet att skriva andra gränssnitt.

Q) Varför har inte pacman ett officiellt grafiskt användargränssnitt?

A) Var vänlig och läs Riktlinjer för Arch och Arch Linux. Svaret är kort att Archs utvecklingsteam inte kommer tillhandahålla ett grafiskt användargränssnitt. Du är välkommen att använda en utav de som utvecklats av användarna. Det finns en selektiv lista på Pacman GUI Frontends.

Q) Pacman behöver "funktion X!"

A) Var vänlig och läs Riktlinjer för Arch och Arch Linux. Archs filosofi är "Håll det enkelt" (Keep It Simple). Om du tror din idé har värde, och inte bryter mot riktlinjerna så kan du diskutera det här. Du kan även vilja kolla här; vilket är en plats där du kan posta funktioner du önskar.

Tänk bara på att bästa sättet att få en funktion tillagd till Pacman eller Arch Linux är att utveckla den själv. Programfixen eller koden kanske eller kanske inte accepteras officiellt, men andra kan uppskatta, testa och bidra till din insatts.

Q) Vad är skillnaderna mellan alla programförråden?

A) Se Official Repositories.

Q) Jag installerade precis paket X, hur startar jag det?

A) Om du använder en skrivbordsmiljö som KDE eller GNOME så borde programet automatiskt dykt upp i din meny. Om du försöker köra programet från terminalen och inte vet dess binära namn, försök då köra pacman -Ql packagename . Ett vanligt problem är att paket som Firefox och Openoffice installeras till /opt, vilket inte ligger i $PATH. Du kan köra source /etc/profile eller logga ut och in igen för att lösa det.

Q) Varför finns det bara en enskild version av ett delat bibliotek i de officiella förråden?

A) Flera distributioner som t.ex. Debian har flera versioner av delade bibliotek i olika paket: libfoo1, libfoo2, libfoo3 osv. Detta gör det möjligt för applikationer att kompileras mot olika versioner av libfoo som är installerade på systemet.

Till skillnad från Debian så har Arch ett rullande släppschema och är en "cutting-edge" distribution. Det synligaste draget hos en "cutting-edge" distribution är tillgången till de senaste versionerna av mjukvaran i förråden. I Archs fall så innebär detta att enbart de senaste versionerna av paketen stöds officiellt. Genom att ta bort utdaterad mjukvara så kan paketunderhållarna spendera mer tid på att försäkra sig om att de nyaste versionerna fungerar som det är tänkt. Så fort en ny version av ett delat bibliotek blir tillgängligt uppströms, så läggs det till i förråden och de påverkade paketen byggs om för at utnyttja den nya versionen.

Q) Vad händer om jag kör pacman -Syu och ett delat bibliotek uppdateras, men inga applikationer uppdateras som är beroende av biblioteket?

A) Detta scenario skall egentligen aldrig hända. Anta att en applikation som kallas foobaz finns i de officiella förråden och byggs mot en ny version av det delade biblioteket libbaz. Då kommer den uppdateras samtidigt som libbaz. Anta däremot att den inte byggs korrekt. Paketet foobaz kommer då vara beroende av en viss version t.ex.

libbaz=1.5 

och tas bort av pacman under uppgraderingen av libbaz på grund av den beroendekonflikt som uppstår.

Om libbaz är ett paket som du byggde själv från AUR, så bör du försöka bygga om foobaz mot den nya versionen av libbaz. Om detta misslyckas, rapportera då buggen till utvecklarna av foobaz.

Q) Är det möjligt att det sker en stor kerneluppdatering i förråden, men att vissa av drivrutinerna inte uppdateras mot den senaste kerneln?

A) Nej det är inte möjligt. Stora kerneluppdateringar d.v.s 2.6.x till 2.6.x+1 sker alltid tillsammans med uppdateringar av alla paket för kerneldrivrutinerna. Råkar du ha ett paket som ej stödjs som t.ex. catalyst installerat på ditt system, så kan kerneluppdateringen ha sönder saker om du inte byggde om catalyst mot den senaste kerneln. Användare är själva ansvariga för paket de har installerade och som ej officiellt stödjs.

Installation

Q) Arch behöver ett bättre installationsprogram. Kanske t.o.m ett grafiskt installationsprogram.

A) Diskussionen om vad som är ett bättre installationsprogram är subjektivt. Det bästa sättet att hantera detta ämne är att anpassa installationsprogramet till Riktlinjerna för Arch. Om ett förslag för ett bättre installationsprogram stödjs av konkreta argument, så kan det beaktas i den framtida utvecklingen av installationsprogramet. Eftersom en installation inte förekommer särskilt ofta (se fråga ovan om rullande släppschema), så prioriteras inte detta högt av vare sig utvecklare eller användare.

Däremot kan dessa två länkar intressera dig: archiso och larch [1].

Q) Jag installerade Arch och nu är jag vid en inloggning i bash. Vad gör jag nu?

A) Ta och läs igenom Arch Linux Nybörjarguide.

Q) Vilken skrivbordsmiljö eller fönsterhanterare bör jag använda?

A) Eftersom det finns många tillgängliga, så bör du använda den som passar dina behov.

Q) Vad gör Arch unikt bland andra minimala distributioner?

A) Ett fåtal distributioner kanske tillhandahåller minimala installationsmetoder som delar vissa likheter med Archs installationsprocess. Däremot bör vissa saker noteras:

  1. Arch har i grund och botten designats som en lättviktig, minimal basmiljö på vilken man kan bygga.
  2. Oavsett om skivavbildningen för Netinstall eller Core används, så är det enda sättet att installera Arch genom att bygga upp systemet från denna minimala bas.
  3. Installationsprogramet, bassystemet, och hela distributionen är inneboende designad efter K.I.S.S. vilket gör den unikt anpassad för sin målgrupp av användare.
  4. Archs paketeringssystem är designat att vara minimalt och valfria paketberoenden installeras aldrig automatisk. Istället notifieras användaren om deras existens under paketinstallationen, vilket resulterar i ett mer slimmat system
  5. AIF, Archs enkla installationsprogram, är designad med en hög grad av transparens, och bassystemet konfigureras manuellt av användaren efter deras specifikationer och behov.
  6. Arch tillhandahåller utmärkt och genomgående komplett dokumentation för att guida en genom processen att sätta upp sitt system.

Övrigt

Q) Jag får ett fel varje gång jag använder pacman som säger: 'warning: current locale is invalid; using default "C" locale'. Vad gör jag?

A) Precis som felmeddelandet säger så är inte din språkvariant korrekt konfigurerad. Ta en titt på wikisidan för att konfigurera språkvarianter.

Q) Hur ansluter jag till mitt trådlösa nätverk?

A) Se Wireless Setup.

Q) Hur ansluter jag till mitt trådbundna nätverk?

A) Se Configuring Network.

Q) Vad är AUR som jag hör ryktas om?

A) Se Arch User Repository#FAQ.

Q) Varför får jag en grön skärm varje gång jag försöker se på en video

A) Ditt färgdjup är felinställt. Du behöver t.ex. använda 24 istället för 16.

Q) Rättstavningen markerar all min text som icke korrekt!

A) Har du installerat en ordbok för aspell?? Använd pacman -Ss aspell för att se tillgängliga ordböcker för nerladdning. För svenska finns paketet i AUR på denna länk https://aur.archlinux.org/packages.php?ID=2360

Om problemet inte löstes när du installera genom att installera en ordbok, så beror ditt problem troligtvis på enchant.

Först, kontrollera vilka ordböckesfiler som aspell känner till genom kommandot aspell dicts:

$ aspell dicts

Skriver ut:

en
en_GB
sv
...etc

Om respektive ordbok för ditt språk finns med, så lägg till följande rad till /usr/share/enchant/enchant.ordering:

language:aspell
sv:aspell # Exempel för svenska
Personliga verktyg
På andra språk