Riktlinjer för Arch

Från Archlinux wiki
Hoppa till: navigering, sök


Följande fem principer utgör riktlinjerna för Arch, och som på engelska brukar kallas the Arch Way eller the Arch Philosophy. Dessa sammanfattas kanske bäst av akronymen KISS som står för Keep It Simple, Stupid.

Innehåll

Enkelhet

Simplicity is the ultimate sophistication. — Leonardo Da Vinci

Enkelhet är den viktigaste principen bakom utvecklingen av Arch. Många GNU/Linux-distributioner definierar sig själva som "enkla", men uttrycket "enkel" har flera betydelser.

Enkelhet som Arch Linux definierar den, innebär ett grundläggande UNIX-liknande bassystem utan onödiga tillägg, modifikationer eller förändringar. Detta tillåter användaren att själv forma systemet efter egna behov. Kort sagt ett elegant och minimalistiskt synsätt.

En lättviktig basstruktur byggd med hög programeringsstandard, tenderar att kräva färre systemresurser. Bassystemet innhåller inte onödiga abstraktioner som kan göra viktiga delar av systemet svårförstådda, eller försvåra tillgången till dessa. Ett antal lättilgängliga och kortfattat kommenterade konfigurationsfiler tillhandahålls, utan några besvärliga grafiska konfigurationsverktyg som kanske döljer konfigurationsval från användaren. Arch Linux kan därför konfigureras ner på detaljnivå.

Komplexitet utan komplikation.

Arch Linux bibehåller den inneboende komplexiteten hos ett GNU/Linux system intakt, samtidigt som det hålls organiserat och transparent. Utvecklarna och användarna av Arch Linux tror att försök att dölja komplexiteten hos ett system faktiskt gör det mer komplext och därför bör undvikas.

Korrekt kod framför bekvämlighet

Arch Linux lägger tyngden på elegant design och enkel, ren, korrekt kod, snarare än onödiga programfixar, automation, ögongodis eller "nybörjar-vänlighet". Programfixar hålls därför till ett absolut minimum och idéellt, aldrig. Enkel implementering kommer alltid trumfa över enkelt användargränssnitt.

Enkelhet i implementationen, elegant kod och minimalism kommer alltid vara huvudprioriteringarna i utvecklingen av Arch.

Koncept, design och nya funktioner utvecklas och implementeras med filosofin bakom Arch som guide, snarare än att böja sig för yttre influenser. Utvecklingsteamet är resolut i sitt åtagande och engagemang mot filosofin bakom Arch Linux. Om du delar deras vision, så är du välkommen och uppmuntrad att använda Arch.

Användarcentrerad

Medan många GNU/Linux-distributioner försöker att vara användarvänliga, så har Arch Linux alltid varit och kommer alltid att vara användarcentrerad.

Arch Linux riktar sig till och tillgodoser kompetenta användare av GNU/Linux genom att ge dem total kontroll och ansvar över systemet.

Användare av Arch Linux sköter om systemet helt på egen hand. Systemet i sig erbjuder väldigt lite hjälp, förutom en enkel uppsättning underhållssverktyg som är designade att effektivt föra vidare användarens kommandon till systemet. Utvecklarna av Arch slösar ingen energi på att återuppfinna grafiska användarverktyg, utan Arch är grundad på förnuftig design och utmärkt dokumentation.

Denna användarcentrerade design förutsätter nödvändigtvis en viss "gör-det-själv" förhållning hos användarna. Istället för att söka hjälp eller efterfråga att nya funktioner implementeras av utvecklarna, så har användarna av Arch Linux en tendens att lösa problemen på egen hand och dela med sig av lösningarna till gemenskapen och utvecklarna – en "Gör först, fråga sen" filosofi. Detta är speciell sant för de användarbidragna paketen som hittas i AUR (Arch User Repository) – det officiella Arch Linux förrådet för gemenskapsunderhållna programpaket.

Öppenhet

Öppenhet går hand i hand med enkelhet och är också en av de styrande principerna bakom utvecklandet av Arch Linux.

Arch Linux använder enkla verktyg, som är utvalda eller skapade med öppenhet i källkoden och deras utdata i åtanke.

Öppenheten avlägsnar alla begränsningar och abstraktioner mellan användaren och systemet. Användaren får ökad kontroll samtidigt som systemunderhåll förenklas.

Den öppna naturen hos Arch Linux innebär också en ganska brant inlärningskurva, men erfarna användare av Arch Linux tenderar att uppfatta andra mer stängda system som besvärligare att kontrollera.

Öppenhetsprincipen sträcker sig även till medlemmarna i gemenskapen. Användarna av Arch Linux är kända för att vara väldigt öppna med att ge hjälp och råd, likaså med att bidra med programpaket till det gemenskapsunderhållna förrådet (Arch User Repository - AUR).

Frihet

En annan styrande princip bakom utvecklingen av Arch Linux är frihet. Användarna är inte bara tillåtna att fatta alla beslut rörande systemkonfigurationen, utan väljer också vad deras system skall vara.

Genom att hålla systemet enkelt, så tillhandahåller Arch Linux friheten att bestämma över varje aspekt av systemet.

En fräch installation av Arch Linux innehåller enbart grundläggande komponenter utan någon automatisk konfiguration utförd. Användare konfigurera systemet efter egna önskemål, från skalet. Från det att installationen har påbörjats så är varje komponent av systemet 100% transparent och tillgängligt för omedelbar åtkomst, borttagning eller ersättning genom alternativa komponenter.

Det stora antalet programpaket och byggskript i de olika förråden ger också valfrihet, genom att erbjuda program baserade på fri och öppen källkod för de som föredrar det, likväl som patentskyddade mjukvarupaket för de som föredrar funktionalitet över ideologi. Det är användaren som väljer.

Som Judd Vinet, grundaren för Arch Linux projektet sa: "Arch Linux is what you make it."

Personliga verktyg
På andra språk